Det Gör så ont i mig att veta att hon kanske inte finns vid min sida nästa år. Eller ens i jul? Vem ska jag då prata med vid julbordet? Vem ska jag spåna julklapps idéer med under en kopp nybryggt kaffe? Gud vad jag älskar dig fina mormor! Ibland blir jag verkligen arg på mig själv, nästan förbannad för att jag tycker du tjatar om saker som är självklara är oroar dig för problem som inte ens finns. Men sen inser jag, att det inte är tjat, eller oro. Det är kärlek som kommer ur dig. En sån där fin varm i envis kärlek bara vi kan ha.
Jag har hellre dig Fastklistrad i örat hela dagarna än att inte höra dig alls...
Tack för kaffet mormor
Puss
<3
SvaraRadera