jag är en dålig bloggare men jag slänger upp resultatet av jokern som kompensation.
au revoir!

jag och lovely har målarstuga här hemma ikväll. riktigt mysigt, och jaaa det går la frammot i allafall.

jag har väntat på ett regn jag kan förlora mig i...


...idag tänker jag inte göra annat än att skriva, äta och njuta..

robert är på grabbfest i småland över helgen så jag och hugo får klara oss på egen hand. vi har det rätt mysigt men jag saknar att sova med någon som inte luktar fågelbajs i munnen...

när vi två blev tre.
jag blev med hund för ett tag sen, är han inte lite lik pappa?

tack för en underbar kväll, nu kryper jag till kojjs.
natti natti

Till den stora massan i det tomma intet,

hur levde vi innan tickande klockor och skrikande alarm? somna vi när solen gick ner? vaknade vi när solen gick upp? hur levde folket i kirruna där solen knappt visar sig på vintern, och aldrig går ner på sommaren? svaret är- det fanns inget kirruna på den tiden. på den tiden... var en dag 24 timmar på den tiden då kirruna inte fanns? eller var en dag den timmen då solen visade sig? det spelar ingen roll..kirruna fanns inte då. någon annansstans, troligen långt ifrån det som skulle bli kirruna en dag, kom någon på det här med soluret. en pinne, en sol, lite skugga, där har du dagen.han hade kanske inte skapat soluret om han vetat vad det skulle leda till. stressen kom nog inte förens en annan människa någonstans i världen ville dela upp timmarna i minuter, sedan sekunder, sedan hundradelssekunder... när är vi nöjda? kan han sova med det konstanta tickandet av sekunderna som tar oss igenom minuten? kan ni sova med tickande klockor? det kan jag. robert har svårt för det.

min morfar hade väldigt många klockor, mormor påstår att han var besatt av tiden. 6 stycken olika armbandsur, ett flertal väckarklockor i olika format, och köksklockan...som tickade så högt att mormor fick lägga in den i linneskåpet när jag och min bror sov kvar. idag tål jag den klockan, jag finner det tickande ljudet avslappnande. som att den sköter min andning. stannar klockan, stannar allt. ungefär som när den digitala klockan slås ut av ett strömmavbrott på natten. du vaknar inte för klockan ringer inte. jag vet att jag kände så som barn, vaknar jag om klockan slutar ticka? det gjorde jag. precis som mormor, morfar och mamma. vi envisas om att ha klockor som ska väcka oss, men ingen av oss behöver ställa klockan, vi vaknar innan den ringer endå. mamma har inte ställlt klockan sen hon fick barn, och hon har inte försovit sig en enda gång. jag förstod aldrig hur hon vågade chansa. idag gör jag det. det är som att tiden kommer ifatt en. du lär dig hur den fungerar, vilka regler den spelar med och hur du vinner mer tid. det handlar om att ställa in sig rätt.ungefär som att klockan är ditt batteri. en sekund är en dag, en minut; en månad, en timme; ett år, 24 timmar; ett liv. jag tog över morsfars armbandsur i vintras, den hade slutat ticka. jag bytte batteri. nu tickar den igen. morfars batteri hade tagit slut. nu bär jag den på min arm och kan inte låta bli att undra; kommer någon att laga den när mitt batteri slutar ticka?



ja ni..tankarna tickar iväg och idag saknar jag min morfar.

hej hej, jag r såå trött att jag nästan skämms. har haft en underbar dag med underbart väder. jag har faktiskt varit ute hela dan vilket gett mig en mindre vacker solbränna eftersom jag inte sutit stilla och solat, röd på en sidan, vit på andra.
kom precis hem från ett litet kalas och nu ska jag faktiskt sova för jag är dödstrött...

natti natti kära ni